Alla skandinaviska länder har ett kungahus och i Sverige är det ätten Bernadotte som sitter på tronen. Sveriges kung Carl XII Gustav är landets statschef och hans uppgifter är reglerade i regeringsformen från år 1974. Kungahuset är en konstitutionell monarki vilket innebär att statschefen inte har någon egentlig makt. Motsvarande är absolut monarki där, vanligtvis, kungen är den som också styr landet. I alla de skandinaviska länderna har kungahuset en officiell roll och för oss i Sverige innebär det att kungen ska visa upp landet.
Vad som ingår i kungens officiella roll är alltså reglerade i stadgarna från år 1974. Även om kungen inte har någon bestämmande roll i politiken eller får uttala sig i sakfrågor, har han ändå en stor och viktig uppgift. Han och hans familj är reklampelare för Sverige när de träffar gäster både utomlands och här hemma. De är ständigt påpassade, inte bara vad de säger granskas utan också deras minspel och vilka kläder som de bär. Kronprinsessan bär exempelvis ofta kläder som skapats av svenska designers.
Kungen har ett gediget program med flera uppdrag både i landet och utomlands. Några av dessa uppgifter är årligt återkommande och de är dessa som står i stadgarna. I regeringsformen kapitel 1 står det att kungen ska vara en samlande symbol för nationen. Han leder också den konselj som träder samman efter regeringsbyte. Kungen ska också öppna regeringen varje år. Då brukar även resten av kungafamiljen medverka, det vill säga drottningen och de tre barnen med respektive. Slutligen ingår att vara ordförande när Utrikesnämnden sammanträder.
Kungen tar emot utländska ambassadörer några gånger per år. Hans uppgift är att välkomna dem, hälsa på dem och ackreditera dem. Det senare innebär att godkänna dem som representanter för sitt land i Sverige. Det är inte samma sak att ålägga ett statsbesök men detta är något som kungen och drottningen gör i snitt ett par gånger om året. De tar också emot statschefer från andra länder omkring två gånger varje år. När andra statschefer besöker Sverige brukar vanligtvis även kronprinsessparet medverka.
I kungens roll som en samlande symbol ingår det för hans del att hålla ett jultal. Det brukar vara väldigt uppskattat av befolkningen och innehålla såväl allvar som glädje. Kungen höll sitt första radiosända tal år 1972 när han fortfarande var kronprins. Sedan dess har det varit en tradition att han håller ett tal till nationen varje juldagsmorgon. Talet brukar sedan analyseras av retorikexperter och till exempel morgonprogrammen i tv samtalar om vad han sa, hur han sa det och vad som var själva kärnan.
I mitten av 1700-talet fick Sverige en så kallad agnatisk tronföljd. Det innebar att endast prinsar fick ärva tronen. Tack och lov ändrades denna mycket ojämlika regel till en kognatisk tronföljd år 1980. Från och med det året ärvs kronan till det äldsta barnen i familjen oavsett könstillhörighet. För Sveriges del innebär det att nuvarande kronprinsessan Victoria en dag kommer att ta över rollen som statschef och i samband med det blir hennes äldsta barn Estelle även kronprinsessa. I Sverige sitter en regent på tronen livet ut.
Sveriges konung fyller år den 30 April 1946 och då samlas väldigt mycket folk vid skeppsholmen för att fira. Dit kan man söka sig ifall man vill gratulera kungen i egen hög person. Det finns lite tid för det efter att man skjutit salut och musikkåren har spelat musik. Andra väljer såklart att fira på egna vis kanske på hemmaplan. Vill man fira på traditionsenligt sätt så går det att beställa tårta med ett trevligt kungamotiv från dintarta.se väldigt smidigt. Där beställer man en tårta och väljer motiv från massa olika, alternativt laddar upp en egen bild på kungen som kan få på tårtan om man önskar det. Det finns även mycket annat som cupcakes och muffins.
När det gäller kungahusets ansvarsområden så har de begränsad makt när det exempelvis kommer till sakfrågor eller politik. Kungen och kungahuset ansvarar för att vara ansiktet utåt för Sverige som land och deltar alltså i olika tillställningar både i Sverige och internationellt. Något som kungahuset även har stort inflytande på är kulturen i Sverige, detta är ett område som värdesätts högt för att bevara kulturarvet men också mer modern kultur som uppkommit de senaste åren. Läs mer i denna artikel om kungahusets roll inom kultur.
Kungahuset har stiftelser i syfte för kultur. Dessa heter Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur, Stiftelsen H.K.H. Prins Bertils Frimurarefond och Stiftelsen H.K.H. Prins Bertils Frimurarefond. De är ämnade till olika ändamål men givetvis något som har med kultur att göra och årligen så fås det in hundratals ansökningar och vissa får möjligheten att ta del av stiftelsernas p. Kungen och resten av familjen reser även runt i Sverige för att vara delaktiga och närvara på olika evenemang och särskilda tillställningar som har med just kultur att göra.
Denna stiftelse ger anslag i syfte för svensk människoforskning samt kulturminnesvård. Under år 2017 inkom det totalt 270 stycken ansökningar och av dessa så var det 168 ansökningar som 6,72 miljoner kronor fördelas emellan. Denna stiftelse har funnits sedan lång tid tillbaka och uppkom i samband med en sammanslagning av de två stiftelserna Kungafonden och Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur som då skapades som en insamling inför kungens 70 årsdag samt 80 årsdag. Man tror att det kommer komma in fler ansökningar i år jämfört med förra året.
Denna stiftelse vars syfte är förvaltningen av egendomen Waldemarsudde, samt konstsamlingarna som är testamenterade till den svenska staten år 1947 av Prins Eugen. Prins Eugens Waldemarsudde var bostaden åt prinsen själv under tiden han levde, mellan år 1865 fram tills 1947. I dagsläget är detta en utav Sveriges absolut mest besökta konstmuseer. Waldemarsudde bjuder på en omfattande utställningsverksamhet med stor variation. Hela året så finns det ett urval av konst från Eugen, såväl verk från specifika samlingar eller också från tillfälliga utställningar.
Den här stiftelsens ändamål är att ge bidrag till iordningställande av inventarier och byggnader. Framför allt sådana som anses vara av kulturhistoriskt värde och tillhöra SFMO (Svenska Frimurare Orden) och tillhörande brödraföreningar och loger. Stiftelsen grundades i februari 1982, närmade bestämt i samband med H K H Prins Bertils 70:e födelsedag, vilket var den 28 februari 1982. Det kapital som samlades in var framför allt av brödraföreningar, enskilda medlemmar samt SFMO:s loger. Som du märker så finns det flera olika stiftelser i syfte för kultur.
Kungahuset i Sverige har alltså en betydande roll när det kommer till kultur, självaste familjen är ofta på plats på olika evenemang och tillställningar runtom i landet för att vara närvarande. Det har är en tradition att kungen exempelvis ska hålla tal på specifika högtider och liknande, man värnar om kulturen och de traditioner som finns i Sverige. I dagsläget finns det ett flertal stiftelser för ändamål som har med kultur att göra. Årligen ges bidrag till verksamheter inom kultur och konst.