Kategori Arkiv för Sveriges grundlagar

Regeringen i Sverige

Hur styrs Sverige? Det fungerar helt enkelt på så vis att Sverige är ett demokratiskt land och då gäller ett parlamentariskt styrelsesätt. Detta i sin tur, innebär att den offentliga makten i grund och botten ligger hos befolkningen i Sverige. Det är svenskarna som väljer det politiska parti som ska in till riksdagen, via det riksdagsval som förekommer vart fjärde år. Nu år 2018 är det dags för valår igen. Det är riksdagen som sedan har i uppgift att utse en statsminister.

När en person är utsedd till statsminister är det denne som har i uppdrag att skapa en regering. Det är regeringen som har makten, det är nämligen den som verkställer samtliga beslut som tas i riksdagen. Det är även regeringen som har möjligheten att ta initiativ när det gäller nya lagstiftningar eller om ändringar i redan befintliga lagar. Regeringen har hjälp från Regeringskansliet samt ungefär 220 stycken andra statliga myndigheter. För den som inte är insatt kan det vara svårt att greppa hur Sverige styrs – här får du informationen.

Lagstiftningsprocessen

Det är riksdagen i Sverige som tar beslut när det kommer till nya lagar samt ändringar av lagar. Sveriges riksdag fattar beslut om nya lagar och lagändringar men många lagförslag och ändringar kommer från regeringen. Dessa förslag från regeringen kallas proposition, om lagförslaget istället kommer från riksdagen så kallas det för motion. Det är cirka 200 stycken propositioner, alltså lagförslag, som regeringen ger till riksdagen årligen. Många utav dessa propositioner är alltså helt nya lagförslag medan andra enbart är ändringar som regeringen vill implementera i en redan befintlig lag.

När en proposition från regeringen har kommit in i riksdagen så kan vem som helst utav de 349 riksledamöterna som sitter i riksdagen komma med så kallade motförslag. Innan riksdagen alltså fattar beslut om huruvida det ska bli en lagändring eller en helt ny lag så görs en noggrann granskning av propositionen och det är även i samband med detta som motförslag kan dyka upp från det utskott som ansvarar för frågor som rör ämnet som propositionen avser. Utskottet gör ett yttrande och efteråt gör riksdagen det slutliga beslutet.

Hur regeringen arbetar samt Regeringskansliet

Det är som tidigare nämnt regeringen som fattar gemensamma beslut när det kommer till samtliga regeringsärenden under de så kallade regeringssammanträdena som sker varje vecka. För att regeringen ska kunna fatta ett beslut så krävs det att minst fem stycken statsråd närvarar, statsråd brukar vanligtvis kallas ministrar. Tack vare detta koncept så har alla ministrar möjligheten att vara med och påverka beslut som beslutas av regeringen. Det är regeringen som har ansvaret för samtliga regeringsbeslut. Om vi går över till Regeringskansliet.

Så är det regeringens stab och det är statsministern som leder Regeringskansliet. Detta innebär i sin tur att statsministern har en stor maktposition i Sverige och är därmed regeringschef men också chef över Regeringskansliet som räknas som en myndighet. Regeringskansliet innefattar Statsrådsberedningen bestående av de tio departementen och även Förvaltningsavdelningen. I varje specifik departement så finns det oftast ett flertal eller åtminstone en minister, och en är så kallad departementschef. Varje minister har en grupp av personer som är politiskt tillsatta tjänstemän, det är exempelvis pressekreterare, politiskt sakkunniga samt statssekreterare.

Yttrandefrihet och pressfrihet i Sverige!

Diskuterar man demokrati pratar man generellt också om yttrandefrihet och pressfrihet som viktiga och omdebatterade ämnen i Sverige. Dessa debatter är särskilt viktiga i öppna demokratier som värnar om sina medborgares rättigheter. Så hur fungerar det egentligen med yttrandefrihet och pressfrihet? Det är en stor fråga som är både komplex och förutsätter att det är samma villkor för alla människor i samhället. Samtidigt kan man inte säga allt man vill då man kan kränka människor, utan man bör uttrycka sin åsikt med respekt och omtanke. Det är också viktigt att myndigheterna tar sitt ansvar och följer samma lagar.

I Sverige får myndigheter inte heller granska i media, tv, radio och sociala medier i förväg, vilket förutsätter att man respekterar grundlagen. Enligt NE.se är den svenska yttrandefriheten en frihet att kunna förmedla tankar, känslor och åsikter i talad form, skriftlig eller genom bildspråk, vilket med andra ord öppnar upp debatten om öppenhet och frihet. Censur är alltså olagligt enligt den svenska grundlagen men förutsätter fortfarande att man respekterar och följer lagen. Här är det viktigt att poängtera att tryckfrihetsförordningen skyddar medborgare i Sverige mot kränkningar och förtal. Vilket med andra ord betyder att man inte kan uttrycka sig rasistiskt eller diskriminerande.

Pressfrihet

Just i Sverige antogs grundlagen om tryckfrihetsförordningen 1766 och gör Sverige till världens äldsta nation med en grundlag som länge värnat om demokratin och dess friheter i pressen. Under vissa perioder har den i Sverige skiftat många gånger och det har exempelvis varit förbjudet enligt lag att kritisera kyrkans helighet och position i samhället. Men även i vår moderna historia på 1900-talet har det funnits begränsningar i lagen, som fortfarande diskuteras än idag. Pressfrihet har inte alltid varit en självklarhet i många länder runt om i världen och nuförtiden finns det stor osäkerhet i västerländska nationer som USA. .

Varför är yttrandefriheten och pressfriheten viktig?

Att värna om vår pressfrihet och yttrandefrihet är viktigt eftersom de handlar om våra mänskliga interaktioner och relationer. För att den ska fortsätta vara stark i vår nation, krävs det att man försvarar andras yttrandefrihet lika mycket som sin egna. Samtidigt bör myndigheter och utgivare av material ta sitt ansvar i debatten. Överlag är svenskar positivt inställda till yttrandefriheten och den är i dagsläget inte hotad. Så länge både medborgare och samhället värnar om yttrandefriheten finns en liten risk för att makthavare i Sverige begränsar yttrandefriheten. Detta betyder givetvis att grundlagen i största mån tas på allvar.

Framtiden i Sverige?

Det är svårt att säga hur mycket odemokratiska krafter kommer att påverka yttrandefriheten och pressfriheten i Sverige, men det kommer garanterat att fortsätta vara en livlig debatt i många år framöver. Framförallt nu på senare tid när presidenter och politiker hotar pressfriheten i många länder runt om i världen. Det gäller att hålla sig uppdaterade i ämnet och delta i debatten om yttrandefrihet på ett aktivt sätt. Här är det viktigt att debattörer och pressen är med och skyddar våra grundlagars ställning i samhället. Nyhetskanaler på social media och traditionell media måste ta sitt ansvar och förmedla korrekta nyheter för att respektera våra grundlagar.