Vad bör man veta om svensk politik?

Under ett flertal år har det varit relativt hett inom den svenska politiken och just inför valet i år tycks det finnas fler missnöjespartier än det någonsin har gjort tidigare år. Det finns flertal partier som uppkommit det senaste exempelvis ”De Fria”, ”Landsbygdspartier” och ”Enhet”. Dessa är helt nya partinamn som man tidigare ej uppmärksammat. Det kommer bli ett spännande valår och förmodligen kommer du kunna följa den heta debatten på samtliga sociala medier och nyhetssajter. Som du säkerligen har förstått så händer det mycket inom politik i Sverige och här på sidan kan du ta del i vad som händer på den politiska scenen i Sverige.

När det gäller politik i Sverige finns det många frågor och åsikter som väcker stor uppmärksamhet, det är framför allt frågan om emigration som är mest påtaglig. Även utbildningsfrågor, miljö, äldreomsorg och sjukvård överlag är också populära ämnen. Debatterna har som sagt varit väldigt högljudda på den politiska arenan. Väljarna har fått se kappan svänga efter vinden oavsett vilket parti man än valde vid valet 2014. År 2018 är det ju förstås dags för ett nytt val och det blir spännande att se vilket parti som i dagsläget har flest väljare. Den senaste tiden har det dessutom uppkommit ett flertal nya partier!

Skandalerna duggar tätt

Men vi tar även upp skandaler och oförutsedda händelser som du kan lasa om i intressanta artiklar. Till exempel skandalen med läckta uppgifter från Transportstyrelsen är en av dem. Nystar man i denna skandal kan man dra paralleller till det uppmärksammade Lisa Holm-målet där en ung kvinna mördades tillsynes utan anledning. Att hennes far innehade en viktig post inom svensk underrättelsetjänst kan ha varit den verkliga orsaken och således ett möjligt resultat av läckan från Transportstyrelsen. Det lilla landet Lagom tog dock lätt på detta OCH att statsminister Stefan Löfven var den siste som informerades om läckan. Intressant? Läs vidare!

Miljöpartiet och kuppernas kupp

På vår sida kan du ta del av partiers uppgång och fall. Se bara till miljöpartiet som sett ut att vara den obestridliga vinnaren av de senaste årens politik. Oavsett vilken regering som suttit vid makten så är det Miljöpartiet som varit med och styrt Sverige. Även den Reinfeldtska Alliansregeringen gav en stor del av beslutandemakten till Miljöpartiet. Detta kan kallas kuppernas kupp eftersom Miljöpartiet tillhör ett av Sveriges minsta partier och de trots detta innehaft den största makten i en lång rad av år. Men inför valet 2018 se Miljöpartiet svikande väljarstöd i de statistiska undersökningarna och riskerar att bli ett minne blott efter valet 2018.

Intressant politiskt läge

Det är spännande tider inom svensk politik, vilket det har varit länge. Väljarkåren kan aldrig riktigt veta om rött är blått eller grönt eller tvärtom. Kapporna fladdrar i vinden. Aldrig tidigare har det varit så tydligt att höger och vänster vinge sitter på samma gröna fågel. Denna trend är tydlig världen över vilket till exempel Brexit vittnar om. De etablerade partierna sitter inte säkert i båten längre och valutgången 2018 kan komma att bli riktigt intressant, speciellt eftersom några av de alternativa partierna jobbar på riktigt bra – och dessutom förespråkar slopade privilegier till politiker. Men det kan du läsa mer om här.

 

Våra kungligheter

Alla skandinaviska länder har ett kungahus och i Sverige är det ätten Bernadotte som sitter på tronen. Sveriges kung Carl XII Gustav är landets statschef och hans uppgifter är reglerade i regeringsformen från år 1974. Kungahuset är en konstitutionell monarki vilket innebär att statschefen inte har någon egentlig makt. Motsvarande är absolut monarki där, vanligtvis, kungen är den som också styr landet. I alla de skandinaviska länderna har kungahuset en officiell roll och för oss i Sverige innebär det att kungen ska visa upp landet.

Vad som ingår i kungens officiella roll är alltså reglerade i stadgarna från år 1974. Även om kungen inte har någon bestämmande roll i politiken eller får uttala sig i sakfrågor, har han ändå en stor och viktig uppgift. Han och hans familj är reklampelare för Sverige när de träffar gäster både utomlands och här hemma. De är ständigt påpassade, inte bara vad de säger granskas utan också deras minspel och vilka kläder som de bär. Kronprinsessan bär exempelvis ofta kläder som skapats av svenska designers.

Kungens uppgifter

Kungen har ett gediget program med flera uppdrag både i landet och utomlands. Några av dessa uppgifter är årligt återkommande och de är dessa som står i stadgarna. I regeringsformen kapitel 1 står det att kungen ska vara en samlande symbol för nationen. Han leder också den konselj som träder samman efter regeringsbyte. Kungen ska också öppna regeringen varje år. Då brukar även resten av kungafamiljen medverka, det vill säga drottningen och de tre barnen med respektive. Slutligen ingår att vara ordförande när Utrikesnämnden sammanträder.

Utländska ambassadörer

Kungen tar emot utländska ambassadörer några gånger per år. Hans uppgift är att välkomna dem, hälsa på dem och ackreditera dem. Det senare innebär att godkänna dem som representanter för sitt land i Sverige. Det är inte samma sak att ålägga ett statsbesök men detta är något som kungen och drottningen gör i snitt ett par gånger om året. De tar också emot statschefer från andra länder omkring två gånger varje år. När andra statschefer besöker Sverige brukar vanligtvis även kronprinsessparet medverka.

Uppskattade jultal

I kungens roll som en samlande symbol ingår det för hans del att hålla ett jultal. Det brukar vara väldigt uppskattat av befolkningen och innehålla såväl allvar som glädje. Kungen höll sitt första radiosända tal år 1972 när han fortfarande var kronprins. Sedan dess har det varit en tradition att han håller ett tal till nationen varje juldagsmorgon. Talet brukar sedan analyseras av retorikexperter och till exempel morgonprogrammen i tv samtalar om vad han sa, hur han sa det och vad som var själva kärnan.

Ändrad successionsordning

I mitten av 1700-talet fick Sverige en så kallad agnatisk tronföljd. Det innebar att endast prinsar fick ärva tronen. Tack och lov ändrades denna mycket ojämlika regel till en kognatisk tronföljd år 1980. Från och med det året ärvs kronan till det äldsta barnen i familjen oavsett könstillhörighet. För Sveriges del innebär det att nuvarande kronprinsessan Victoria en dag kommer att ta över rollen som statschef och i samband med det blir hennes äldsta barn Estelle även kronprinsessa. I Sverige sitter en regent på tronen livet ut.

Regeringen i Sverige

Hur styrs Sverige? Det fungerar helt enkelt på så vis att Sverige är ett demokratiskt land och då gäller ett parlamentariskt styrelsesätt. Detta i sin tur, innebär att den offentliga makten i grund och botten ligger hos befolkningen i Sverige. Det är svenskarna som väljer det politiska parti som ska in till riksdagen, via det riksdagsval som förekommer vart fjärde år. Nu år 2018 är det dags för valår igen. Det är riksdagen som sedan har i uppgift att utse en statsminister.

När en person är utsedd till statsminister är det denne som har i uppdrag att skapa en regering. Det är regeringen som har makten, det är nämligen den som verkställer samtliga beslut som tas i riksdagen. Det är även regeringen som har möjligheten att ta initiativ när det gäller nya lagstiftningar eller om ändringar i redan befintliga lagar. Regeringen har hjälp från Regeringskansliet samt ungefär 220 stycken andra statliga myndigheter. För den som inte är insatt kan det vara svårt att greppa hur Sverige styrs – här får du informationen.

Lagstiftningsprocessen

Det är riksdagen i Sverige som tar beslut när det kommer till nya lagar samt ändringar av lagar. Sveriges riksdag fattar beslut om nya lagar och lagändringar men många lagförslag och ändringar kommer från regeringen. Dessa förslag från regeringen kallas proposition, om lagförslaget istället kommer från riksdagen så kallas det för motion. Det är cirka 200 stycken propositioner, alltså lagförslag, som regeringen ger till riksdagen årligen. Många utav dessa propositioner är alltså helt nya lagförslag medan andra enbart är ändringar som regeringen vill implementera i en redan befintlig lag.

När en proposition från regeringen har kommit in i riksdagen så kan vem som helst utav de 349 riksledamöterna som sitter i riksdagen komma med så kallade motförslag. Innan riksdagen alltså fattar beslut om huruvida det ska bli en lagändring eller en helt ny lag så görs en noggrann granskning av propositionen och det är även i samband med detta som motförslag kan dyka upp från det utskott som ansvarar för frågor som rör ämnet som propositionen avser. Utskottet gör ett yttrande och efteråt gör riksdagen det slutliga beslutet.

Hur regeringen arbetar samt Regeringskansliet

Det är som tidigare nämnt regeringen som fattar gemensamma beslut när det kommer till samtliga regeringsärenden under de så kallade regeringssammanträdena som sker varje vecka. För att regeringen ska kunna fatta ett beslut så krävs det att minst fem stycken statsråd närvarar, statsråd brukar vanligtvis kallas ministrar. Tack vare detta koncept så har alla ministrar möjligheten att vara med och påverka beslut som beslutas av regeringen. Det är regeringen som har ansvaret för samtliga regeringsbeslut. Om vi går över till Regeringskansliet.

Så är det regeringens stab och det är statsministern som leder Regeringskansliet. Detta innebär i sin tur att statsministern har en stor maktposition i Sverige och är därmed regeringschef men också chef över Regeringskansliet som räknas som en myndighet. Regeringskansliet innefattar Statsrådsberedningen bestående av de tio departementen och även Förvaltningsavdelningen. I varje specifik departement så finns det oftast ett flertal eller åtminstone en minister, och en är så kallad departementschef. Varje minister har en grupp av personer som är politiskt tillsatta tjänstemän, det är exempelvis pressekreterare, politiskt sakkunniga samt statssekreterare.

Yttrandefrihet och pressfrihet i Sverige!

Diskuterar man demokrati pratar man generellt också om yttrandefrihet och pressfrihet som viktiga och omdebatterade ämnen i Sverige. Dessa debatter är särskilt viktiga i öppna demokratier som värnar om sina medborgares rättigheter. Så hur fungerar det egentligen med yttrandefrihet och pressfrihet? Det är en stor fråga som är både komplex och förutsätter att det är samma villkor för alla människor i samhället. Samtidigt kan man inte säga allt man vill då man kan kränka människor, utan man bör uttrycka sin åsikt med respekt och omtanke. Det är också viktigt att myndigheterna tar sitt ansvar och följer samma lagar.

I Sverige får myndigheter inte heller granska i media, tv, radio och sociala medier i förväg, vilket förutsätter att man respekterar grundlagen. Enligt NE.se är den svenska yttrandefriheten en frihet att kunna förmedla tankar, känslor och åsikter i talad form, skriftlig eller genom bildspråk, vilket med andra ord öppnar upp debatten om öppenhet och frihet. Censur är alltså olagligt enligt den svenska grundlagen men förutsätter fortfarande att man respekterar och följer lagen. Här är det viktigt att poängtera att tryckfrihetsförordningen skyddar medborgare i Sverige mot kränkningar och förtal. Vilket med andra ord betyder att man inte kan uttrycka sig rasistiskt eller diskriminerande.

Pressfrihet

Just i Sverige antogs grundlagen om tryckfrihetsförordningen 1766 och gör Sverige till världens äldsta nation med en grundlag som länge värnat om demokratin och dess friheter i pressen. Under vissa perioder har den i Sverige skiftat många gånger och det har exempelvis varit förbjudet enligt lag att kritisera kyrkans helighet och position i samhället. Men även i vår moderna historia på 1900-talet har det funnits begränsningar i lagen, som fortfarande diskuteras än idag. Pressfrihet har inte alltid varit en självklarhet i många länder runt om i världen och nuförtiden finns det stor osäkerhet i västerländska nationer som USA. .

Varför är yttrandefriheten och pressfriheten viktig?

Att värna om vår pressfrihet och yttrandefrihet är viktigt eftersom de handlar om våra mänskliga interaktioner och relationer. För att den ska fortsätta vara stark i vår nation, krävs det att man försvarar andras yttrandefrihet lika mycket som sin egna. Samtidigt bör myndigheter och utgivare av material ta sitt ansvar i debatten. Överlag är svenskar positivt inställda till yttrandefriheten och den är i dagsläget inte hotad. Så länge både medborgare och samhället värnar om yttrandefriheten finns en liten risk för att makthavare i Sverige begränsar yttrandefriheten. Detta betyder givetvis att grundlagen i största mån tas på allvar.

Framtiden i Sverige?

Det är svårt att säga hur mycket odemokratiska krafter kommer att påverka yttrandefriheten och pressfriheten i Sverige, men det kommer garanterat att fortsätta vara en livlig debatt i många år framöver. Framförallt nu på senare tid när presidenter och politiker hotar pressfriheten i många länder runt om i världen. Det gäller att hålla sig uppdaterade i ämnet och delta i debatten om yttrandefrihet på ett aktivt sätt. Här är det viktigt att debattörer och pressen är med och skyddar våra grundlagars ställning i samhället. Nyhetskanaler på social media och traditionell media måste ta sitt ansvar och förmedla korrekta nyheter för att respektera våra grundlagar.

Kungahusets roll inom kultur

När det gäller kungahusets ansvarsområden så har de begränsad makt när det exempelvis kommer till sakfrågor eller politik. Kungen och kungahuset ansvarar för att vara ansiktet utåt för Sverige som land och deltar alltså i olika tillställningar både i Sverige och internationellt. Något som kungahuset även har stort inflytande på är kulturen i Sverige, detta är ett område som värdesätts högt för att bevara kulturarvet men också mer modern kultur som uppkommit de senaste åren. Läs mer i denna artikel om kungahusets roll inom kultur.

Kungahuset har stiftelser i syfte för kultur. Dessa heter Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur, Stiftelsen H.K.H. Prins Bertils Frimurarefond och Stiftelsen H.K.H. Prins Bertils Frimurarefond. De är ämnade till olika ändamål men givetvis något som har med kultur att göra och årligen så fås det in hundratals ansökningar och vissa får möjligheten att ta del av stiftelsernas p. Kungen och resten av familjen reser även runt i Sverige för att vara delaktiga och närvara på olika evenemang och särskilda tillställningar som har med just kultur att göra.

Konung Gustaf VI Adolfs fond

Denna stiftelse ger anslag i syfte för svensk människoforskning samt kulturminnesvård. Under år 2017 inkom det totalt 270 stycken ansökningar och av dessa så var det 168 ansökningar som 6,72 miljoner kronor fördelas emellan. Denna stiftelse har funnits sedan lång tid tillbaka och uppkom i samband med en sammanslagning av de två stiftelserna Kungafonden och Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur som då skapades som en insamling inför kungens 70 årsdag samt 80 årsdag. Man tror att det kommer komma in fler ansökningar i år jämfört med förra året.

Stiftelsen Prins Eugens Waldemarsudde

Denna stiftelse vars syfte är förvaltningen av egendomen Waldemarsudde, samt konstsamlingarna som är testamenterade till den svenska staten år 1947 av Prins Eugen. Prins Eugens Waldemarsudde var bostaden åt prinsen själv under tiden han levde, mellan år 1865 fram tills 1947. I dagsläget är detta en utav Sveriges absolut mest besökta konstmuseer. Waldemarsudde bjuder på en omfattande utställningsverksamhet med stor variation. Hela året så finns det ett urval av konst från Eugen, såväl verk från specifika samlingar eller också från tillfälliga utställningar.

Stiftelsen H.K.H. Prins Bertils Frimurarefond

Den här stiftelsens ändamål är att ge bidrag till iordningställande av inventarier och byggnader. Framför allt sådana som anses vara av kulturhistoriskt värde och tillhöra SFMO (Svenska Frimurare Orden) och tillhörande brödraföreningar och loger. Stiftelsen grundades i februari 1982, närmade bestämt i samband med H K H Prins Bertils 70:e födelsedag, vilket var den 28 februari 1982. Det kapital som samlades in var framför allt av brödraföreningar, enskilda medlemmar samt SFMO:s loger. Som du märker så finns det flera olika stiftelser i syfte för kultur.

Sammanfattning

Kungahuset i Sverige har alltså en betydande roll när det kommer till kultur, självaste familjen är ofta på plats på olika evenemang och tillställningar runtom i landet för att vara närvarande. Det har är en tradition att kungen exempelvis ska hålla tal på specifika högtider och liknande, man värnar om kulturen och de traditioner som finns i Sverige. I dagsläget finns det ett flertal stiftelser för ändamål som har med kultur att göra. Årligen ges bidrag till verksamheter inom kultur och konst.